Programledarna för spektaklet
Alla var där. I lördags (30/7 2011) var det lottdragning och firmafest i Rio´s Marina da Gloria. En efter en gick de på den utrullade gröna mattan Cafu, Bebeto, Zico, Junior, nestor Zagallo och såklart kung Pelé, för att nämna några av den gedigna ”hall of fame”, som Brasilien kan stoltsera med när det kommer till nationalsporten fotboll.
Pampar och förbundskaptener från hela världen var också på plats för att delta i festligheterna och alla fick de en försmak av den fest som väntar om deras länder lyckas ta sig till slutspelet om tre år.
Den närliggande flygplatsen Santos Dumont (12 miljoner stadens näst största flygplats), stängdes av i fyra timmar, för att inte oljud skulle störa spektaklet. Militärer patrullerade närliggande områden och helikoptrar surrade i skyn, inget skulle få störa den välregisserade showen. Även vädergudarna hade gjort sin läxa och kom med blå himmel och strålande sol.
Alla var som sagt där och showen kan börja. Två vackra programledare (en man och en kvinna, såklart), gjorde sitt bästa för att pampar och förbundskaptener (Spaniens ej inräknad), för en stund skulle glömma den anspänning som de rimligtvis bar på. Vår egen Erik Hamrén skymtade som hastigast förbi och jag han notera att han som alltid var oklanderligt klädd.
Fru president Dilma Vana Rousseff
Fru president Dilma Rousseff intar scenen och riktar som sig bör ett särskilt tack till Kung Pelé.
Hon gör klart för oss att Brasilien är mer än väl förberedda för att arrangera världens största spektakel. Inte heller missar hon chansen att kamma hem politiska poäng genom att stolt berätta att senaste decennium med arbetarpartiet vid makten har 40 miljoner brassar lämnat fattigdom och blivit medelklass…
Jojo fru president, lider du av sifferdyslexi eller har du tillfälligtvis drabbats av en allvarlig släng mytomani?
Så rullar showen på och alla är kvar. Land efter land lottas fram och får motståndare. Då och då avbryts lottningen och när vi ej får se vackra slowmotion filmer över det brasilianska landskapet, målade indianer och fattiga barn som ”sparkar boll”, lyssnar vi på folkkära brasilianska musikers framträdanden. Ingen humor eller antydan till självdistans hos någon. Jo, förresten en 80 åring är den enda som får gubbarna att dra på smilbanden. Nestor Zagallo lyckas få församlingen att skratta till i några sekunder men allt är så trevligt som det bara kan vara på en firmafest, bland goda vänner…
Mario Zagallo bjöd på skratt
…och där på första bänk mellan Kung Pelé och delstatsguvernören Sergio Cabral sitter han och övervakar allt med ett stenansikte, som om han spela ett högt spel i ett parti poker.
Gudfadern som leder CBF (brasilianska fotbollsförbundet) på ett sätt som skulle få Djingis Kahn grön av avund.
Ricardo Teixeira, CBF´s president ”kräver” ett kapitel för sig och jag ska inte i detta inlägg gå in på varför.
Att ordna den till synes enkla sak att få fram kvalgrupper till Världsmästerskapet i fotboll 2014, kostade 30 miljoner real. Nästan 120 miljoner svenska kronor. Motsvarande procedur i Sydafrika för fyra årsedan kostade 8 miljoner kronor.
Teixieras fru är mycket god vän med chefen för det bolag som ordnade lottdragningen och då, kan de för besväret få 120 miljoner kronor av den brasilianska staten. Hur mycket som gick rakt ner i fickan på bolagschefen, lär vi inte få veta…
Media rapporterar plikttroget om det men ingen tycks bry sig. Visserligen var det en grupp demonstranter på behörigt avstånd, som krävde Teixieras avgång, men vi vet alla att deras röster ger mindre eko än en droppe piss ger vågor i Guanabara bukten.
De ”vanliga människor” jag såg intervjuvas på TV, sa visserligen att de tyckte att det var dumt och att pengarna borde gå till sjukvård, utbildning och andra mycket eftersatta områden men de talade med noll engagemang eller upprördhet.
Folket vet att det inte spelar någon roll vad de säger. Gudfaderns CBF är så korrupt att de gått varvet runt, kommit ut på andra sidan och bildat en egen liten enklav som kan göra vad fan som helst!
Inte ens Fru president Dilma, som annars börjat hyfsat lovande, när det gäller att ta tag i det genomkorrupta brasilianska samhället, vill eller vågar göra nåt åt Herr Teixiera. Istället ansluter hon sig gladeligen till rövslickarnas sida.
Gudfadern, mr untouchable himself Ricardo Teixiera siktar ännu högre. Trots att den förra Fifa presidenten var brasilianare, vill han efterträda den nu sittande Sepp Blatter. Om det händer, kan England (som en så länge, är de enda som öppet kritiserat CBF) glömma att få VM på hemmaplan detta sekel.
Under tiden han väntar på högre poster, kan han lugnt sitta på sin feta nyslickade röv, korrumpera så att varje por andas gåslever och Heidsieck Monopole och se på när resten av världen gör allt för att få vara med på hans fest 2014. För alla vill vara där…
